Utslpp med ny häst
i flocken har insett att låååångt ifrån alla hästar är så smidiga, samspelta och lttarbetade som flocke vi hade tidigare när det räckte att titta på någon av hästarna eller lyfta ett finger för att korrigera de småsaker som man alltid måste hålla efter, någon som har lite mer bråttom än övriga t ex.
För tillfället ser en vanlig morgon ut såhär:
Tänder lyset, slnger in frukost till de hästar som ska ha, bara Mulle bland våra som får kraftfoder ( 2-3 dl havre), ingen av dem får hö eller silage inne, de äter sin frukost ute.
Medans Mulle äter så tar man på Palle grimman, hänger grimskaftet utanför boxen. Hämtar Lina som står längst bort från dörren, tar med henne till Mulles box och trär på honom grimman medas Lina stjäl en tugga hö ur hans hönät. Föser Lina före genom stallgången, Mulle får komma efter. Stallgången är smal, det får INTE plats två hästar i bredd. Palle står i boxen brevid Mulle, närmast dörren och här är spolspiltan placerad, gågen är betydligt bredare.
Lina ska förbi Palles boxdörr och vänds så att hon står näsa mot näsa med Mulle som står i höjd med Palles boxdörr. Palle är nyfiken och social så det r bara att knäppa fast honom, öppna dörren, skälla på Mulle som gärna försöker bita Palle i halsen.
Sen ska alla ut genom dörren i rätt ording, först Lina sedan Mulle och sist Palle. De två första vet vad som gäller och går snällt ut och vänder så att de står med huvudet mot dörren. Palle kan man behöva dra ut genom dörren och sedan ska han övertalas att vända runt så att man kan stänga dörren efter sig - hela tiden får man hålla ett öga på Mulle som tar alla chanser att ge nya hsten ett nyp där han kommer åt.
Nu ska alla hästarna vändas igen och hamna på rätt plats, Lina längst ut på kanten, hon vill INTE gå mellan de stora och jag har full förståelse över att hon känner sig trängd mellan dem! Linas grimskaft sitter fast i ovansidan av grimmans nosrem för att man ska undvika att hon sjlv eller någon av dem andra antingen får ett ben över eller trampar på hennes grimskaft, hon brukar dra näsan i snön hela vägen upp till hagen!
Mulle ska gå mellan mig och Lina, har bägge i samma hand, honom på ganska kort grimskaft då han annars kan vara lite ful och försöka vara smart och tro att det han gör bakom min rygg märker jag inte... Suck...
Palle är en snigel - maken till att skritta långsamt har jag sllan vart med om! Han ska gå på min andra sida och man får jobba för att han ska få upp farten, får han välja så går han predis bakom Mulle med risk för att han trampar Mulle på bakfötterna, det vill vi inte! Han brukar sacka bak så att han hamnar en hästlängd bakom, och i hans takt så tar det en evighet att gå de 500 metrarna till hagen...
Det är bara att hoppas att han är snabblärd och kommer in i rutinerna snabbt...
För tillfället ser en vanlig morgon ut såhär:
Tänder lyset, slnger in frukost till de hästar som ska ha, bara Mulle bland våra som får kraftfoder ( 2-3 dl havre), ingen av dem får hö eller silage inne, de äter sin frukost ute.
Medans Mulle äter så tar man på Palle grimman, hänger grimskaftet utanför boxen. Hämtar Lina som står längst bort från dörren, tar med henne till Mulles box och trär på honom grimman medas Lina stjäl en tugga hö ur hans hönät. Föser Lina före genom stallgången, Mulle får komma efter. Stallgången är smal, det får INTE plats två hästar i bredd. Palle står i boxen brevid Mulle, närmast dörren och här är spolspiltan placerad, gågen är betydligt bredare.
Lina ska förbi Palles boxdörr och vänds så att hon står näsa mot näsa med Mulle som står i höjd med Palles boxdörr. Palle är nyfiken och social så det r bara att knäppa fast honom, öppna dörren, skälla på Mulle som gärna försöker bita Palle i halsen.
Sen ska alla ut genom dörren i rätt ording, först Lina sedan Mulle och sist Palle. De två första vet vad som gäller och går snällt ut och vänder så att de står med huvudet mot dörren. Palle kan man behöva dra ut genom dörren och sedan ska han övertalas att vända runt så att man kan stänga dörren efter sig - hela tiden får man hålla ett öga på Mulle som tar alla chanser att ge nya hsten ett nyp där han kommer åt.
Nu ska alla hästarna vändas igen och hamna på rätt plats, Lina längst ut på kanten, hon vill INTE gå mellan de stora och jag har full förståelse över att hon känner sig trängd mellan dem! Linas grimskaft sitter fast i ovansidan av grimmans nosrem för att man ska undvika att hon sjlv eller någon av dem andra antingen får ett ben över eller trampar på hennes grimskaft, hon brukar dra näsan i snön hela vägen upp till hagen!
Mulle ska gå mellan mig och Lina, har bägge i samma hand, honom på ganska kort grimskaft då han annars kan vara lite ful och försöka vara smart och tro att det han gör bakom min rygg märker jag inte... Suck...
Palle är en snigel - maken till att skritta långsamt har jag sllan vart med om! Han ska gå på min andra sida och man får jobba för att han ska få upp farten, får han välja så går han predis bakom Mulle med risk för att han trampar Mulle på bakfötterna, det vill vi inte! Han brukar sacka bak så att han hamnar en hästlängd bakom, och i hans takt så tar det en evighet att gå de 500 metrarna till hagen...
Det är bara att hoppas att han är snabblärd och kommer in i rutinerna snabbt...
Snö snö all denna snö...
Hade vart hur kul som helst att rida i - om jag hade haft tid... Att överhuvudtaget kunna ta sig till stallet r lättare sagt än gjort... Tog mig nästan hela dagen att skotta fram bilen och en väg ut från gårdsplanen...
Måste laga staket, skotta snö och anat spännande först...
Hoppas på att ha ork imorgon... en liten sväng i snön är jag värd...
Måste laga staket, skotta snö och anat spännande först...
Hoppas på att ha ork imorgon... en liten sväng i snön är jag värd...
Fungerande flock.
Underbart nätr det är så här problemfritt. Brorsans nya häst anlände i fredags. I lördags släppte vi ihop dem, inga sparkar, ingenting, de bara hälsade och sedan var det inte mer med det. I söndags provade vi att ta ut alla tre ur stallet samtidigt - inga problem och i måndags var det som ren rutin att endam ta alla tre ur stallet och upp till hagen. Men Palle är sååå långsam... Man får i stort sett släpa med sig honom uppför backen - till och med shettisen skrittar ifrån honom - då är det illa!
Mulle har förlorat en vän.
Igår vandrade Tius vidare. Jag saknar henne redan och om jag saknar henne och är ledsen så är det ingenting mot vad Mulle gör. Hanoch Tius har vart väldigt sammansvetsade sedan många år tillbaka, de har bott i boxarna jämte varandra och gått i samma hage, ridits ihop...
Jag måste fokusera på att vara glad, tänka positivt annars klappar jag ihop. Imorgon hämtar Lasse hem sin nya häst, en femårig valack som tydligen ska tycka om att leka i hagen. Hoppas att han och Mulle blir vänner, är dock inte särskilt orolig över att det ska bli problem i hagen, Mulle bråkar aldrig med någon. Med lite tur kanske unghästen kan få lite fart på gamla Mull också, han brukar inte vara svår att få igång till lek.
Dagarna blir ljusare, dags att börjar rida igång honom på riktigt nu.
Jag måste fokusera på att vara glad, tänka positivt annars klappar jag ihop. Imorgon hämtar Lasse hem sin nya häst, en femårig valack som tydligen ska tycka om att leka i hagen. Hoppas att han och Mulle blir vänner, är dock inte särskilt orolig över att det ska bli problem i hagen, Mulle bråkar aldrig med någon. Med lite tur kanske unghästen kan få lite fart på gamla Mull också, han brukar inte vara svår att få igång till lek.
Dagarna blir ljusare, dags att börjar rida igång honom på riktigt nu.
Hur klappar du din häst?
Ja, hur berömmer du din häst egentligen? Klappar på halsen med öppen handflata så att det smäller? Väldigt vanligt men tycker hästarna egentligen att det är behagligt och uppfattar den det som något positivt?
Jag tror att de flesta lär sig att koppla ihop obehaget med beröm men det betyder inte att de uppskattar behandlingen. Hästar känner om en fluga går på den så varför ska vi ta i så att det smäller när vi vill vara snälla?
Jag klappar inte mina hästar, jag smeker dem istället, det är en behandling de tycker om och man behöver inte lära dem att stå ut med obehaget och att det ska föreställa vara något positivt.
Kort idag, men kanske något att tänka på?
Jag tror att de flesta lär sig att koppla ihop obehaget med beröm men det betyder inte att de uppskattar behandlingen. Hästar känner om en fluga går på den så varför ska vi ta i så att det smäller när vi vill vara snälla?
Jag klappar inte mina hästar, jag smeker dem istället, det är en behandling de tycker om och man behöver inte lära dem att stå ut med obehaget och att det ska föreställa vara något positivt.
Kort idag, men kanske något att tänka på?
