Jag mår bra. Riktigt jävla bra! Jag vet egentligen inte riktigt varför men bra mår jag! Jag har ett jobb jag trivs med! Jag ska nog få ordning på min ekonomi, jag har snart en bil jag kan leva med och som funkar till det jag ska ha den till. Jag insåg i morse att jag går ner i vikt igen =-) Har tappat två hål på bältet - det är fanimej åtta cm... Borde vara några kilon ändå =-)

Och om jag inte får jobba kvar här när mina sex månader är slut (bara visstidsanställd) och inte får något truckjobb så vill jag utbilda mig till svetsare. Jag vet vad jag vill, det är myckiet för att vara mig. Vem vet - jag kanske har en framtid ändå? Just nu 'är jag positiv.

Smolket i bägaren finns ändå... Foss är fortfarande dålig - det positiva är att han verkar bli lite bättre. Alla steg i rätt riktning är bra steg! Jobbigt är också att jag har insett fakta. Jag har inte råd att behålla Tius hur gärna jag än vill. Tiden räcker egentligen inte heller till men det är pengarna som sätter stopp. Jag har vetat om det länge men nu har jag fått inse att det tyvärr är så illa. Jag har inte råd. Det blir inte roligt att berätta det här för Jennie. Jag tycker ju om både henne och hästen men jag kan inte fortsätta räkna baklänges varje månad, jag kommer ju aldrig på fötter... =( Vi ska prata med Jennie i helgen, så får vi ge henne lite tid att fundera över hur hon vill göra, om hon vill ta tillbaka henne eller leta ny fodervärd, sälja eller avliva...  Vad hon än väljer så kommer jag att stötta och hjälpa så mycket jag kan... Jobbigt är det i alla fall, varför i helvete ska pengar ställa till det jämt för???