Just nu känns allt jobbigt. Jsg känner mig trött och irriterad på det mesta. Beror nog mycket på att jag känner mig ensam - varför jag nu gör det? Jag är ju till stor del självvalt ensam. Jag måste ju inte vara ensam om jag inte vill. Ensam är stark heter det ju. Fast just nu så känns det mest bara deppigt. Jag vill ha någon att tjöta med, skratta med!
Som en vän brukar säga... Lägg dig ner och vänta på att anfallet går över! Så jag tror att det är dags att göra exakt det...  Imorgon blir det förhoppningsvis som vanligt igen, Just nu vill jag inte umgås med någon... Godnatt...