Livet i kollektivet

som det är just nu - jag trivs jättebra!
Visst finns det stunder som jag önskar att jag och Adam hade något eget, där man slipper vänta på spisen eller tvättmaskinen, städa efter andra och det är tyst när man själv släcker och lägger sig.
Men man slipper vara ensam, får hjälp när man berhöver/ ber om det, städningen går fort när man hjälps åt och har ma glömt köpa mjölk så kan man alltid låna av någon annan.
Vi har nästan fullt nu, ett tomt rum dvs som mest två personer till som får plats och ja, med rätt personer så är det inga som helst problem! Nu är vi ett roligt, ganska ungt gäng, vi är tre personer på runt 25 år, carro är yngst med sina 19 och Adam äldst, 36 år. Vi umgås och trivs ihop istället för som tidigare när alla låste in sig i sina rum och stämningen var under värdelös.
Nu trivs vi!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0